Överlever Volvo Paradigmskiftet, vilka vinner? Eller förlorar!

Volvo personvagnar har just rullat ut sitt senaste flaggskepp. De meddelar stolt och till stor glädje för oss alla att det blir nya jobb. Volvo törs även blicka blicka framåt och är på alerten med tester av förarlösa bilar. Rätt naturligt eftersom dagens bilar redan har tagit över många uppgifter från föraren. Automatisk växling, ABS, antispinn, antisladd, farthållare, navigering, kö-broms, parkeringshjälp, uppkoppling till verkstad, autolarm vid olycka… Snart återstår alltså inte ens själva rattvridandet.

En i hög grad digital utveckling som eldas på av hela fordonsbranschen. Men har Volvo förutsättningar att klara sig på sikt? Eller de andra etablerade fordonstillverkarna? Ingen vet. Konkurrensen där är redan mördande. Nu utmanas branschen dessutom av helt nya aktörer. Av ny teknologi som förflyttar. 

Tesla är en. Till det Google, som investerar enormt i självkörande bilar. Så även Uber, som alldeles nyligen meddelade att de också ger sig in i utvecklingen av självkörande bilar http://m3.idg.se/2.1022/1.607070/uber-satsar-pa-sjalvkorande-bilar. Alla dessa nya aktörer har snabbt kommit in i transport- och fordonsbranschen med ny teknologi, nya system och enorma resurser. Det möjliggör genombrott som de etablerade fordonsaktörerna inte har varit innovativa nog att lyckas åstadkomma själva.

Det visar att paradigmskiften är möjliga. Och att det går fort när de får fäste. Lånebil+app-koncept som Car2Go är ett steg på vägen mot flexiblare och mindre resurskrävande bilism.

car2go

Men det är ingen utopi att vi snart har helt självkörande bilar i fullskaliga system som navigerar enkelt som Google, bokas smidigt som Uber och som drivs med ”mobilbatterier” som Tesla. Om vi sätter det i relation till Volvo igen, har Volvo då en chans? Kanske. Men det är inte alls givet. Faktiskt inte ens för Tesla, Uber eller Google! Kanske Apple gör en Foxconn-tillverkad ”iCar”? 

Beräkningar visar att vi med förarlösa bilar och hypereffektiva system där privatbilism och kollektivtrafik flyter ihop inte behöver mer än kanske 20 % av dagens fordonspark. Redan det skulle slå ut merparten av all fordonstillverkning. När fordonen används mer effektivt räcker vägar och parkeringsytor bättre. Vi kommer dessutom att göra allt annat än att köra bil i dessa fordon.

Följaktligen kommer de att anpassas till aktiviteter som sker inne i fordonen. Som att arbeta, roa oss eller bara vila. Inte behöver de heller ha ett yttre och egenskaper som racerbilar. Det kan i stället bli som med mobiltelefonerna. Som det lades enorma resurser på att designa. Tills iPhone kom. Nu duger vilken design som helst, bara de liknar iPhone. Innehållet är det viktiga, och tjänsterna. Med samma logik skulle Google kunna beställa en Miljon generiskt designade fordon. På ett bräde. På deras villkor. Från vilken kontraktstillverkare som helst. Som kan vara Volvo, men kanske mer troligt en volymtillverkare som Toyota eller VAG. Ungefär som när Foxconn tillverkar iPhone.

Kanske ingen tokig analys då med cykelgarage i stället för bilgarage? DN http://www.dn.se/sthlm/garage-mitt-i-stockholm-forbjuder-bilar/?fb_ref=Default

Kanske har motståndarna till förbifart Stockholm rätt? DN igen http://www.dn.se/sthlm/motstandet-mot-forbifarten-har-okat/

Vi vet inte. Men vi vet att paradigmskiftets effekter ännu inte diskuteras mer ingående annat än mellan alerta entreprenörer, analytiker, konsulter, förutseende företagsledare, specialister, tech-geeks, riskkapitalister och andra som har insikt, intresse eller bara känner oro i magen. När det borde vara en utbredd diskussion i hela samhället och i alla företag.

Hjälp att förstå mer får man i en nyligen publicerad och köpvärd rapport http://www.mckinsey.com/insights/business_technology/disruptive_technologies Där utvecklar McKinsey på ett rättframt sätt vad detta paradigmskifte är och innebär.

Utöver direkta effekter av paradigmskiftet diskuterar McKinsey även indirekta effekter. Låt oss med deras hjälp fortsätta resonemanget om paradigmskiftet, indirekta effekter och tillämpa det på exemplet förarlösa bilar. Färre bilar minskar trängseln och därmed mängden fel som orsakas av förare. Det i sin tur antas leda till dramatiskt färre fatala olyckor (idag dör runt 1 Miljon människor årligen i världen på grund av förarfel) till glädje för de fler som får leva. Men också till den något obehagliga följden att mängden tillgängliga organ för donationer kommer att minska dramatiskt En viktig organkälla är nämligen trafikolyckor. Med enorma effekter rent mänskligt och för sjukvården. En annan indirekt effekt är att vi inte kommer att ha samma kritiska syn på pendlingstid, den kan ju göras till något meningsfullt. Därför får vi en ny syn på boende, arbete och handel. Det i sin tur antas rita om kartan rejält för många fastighetsägare.

Paradigmskiftet rymmer utmaningar, tom konkreta hot som vi kan se. Men också stora möjligheter. Bara man gör något bra av det.

Vi ser det dagligen i vårt arbete med företag och organisationer som har insikt om att något behöver göras. Vi jobbar tillsammans kring deras utmaningar. Ser att man kan få riktigt bra resultat även med enkla medel. Med fantasi, praktiska experiment, dagsaktuella och smarta metoder, vassa Digitala hjälpmedel konkretiserar vi vad paradigmskiftet innebär. Och ser hur enkelt man kan börja.

Välkomna, utmana oss gärna med era utmaningar!