Om tvättmaskiner, våra jobb och BOTar

Nu börjar mer intelligenta maskiner ta hand om allt mer av det skapande som vi människor hittills har sett som vår styrka och fördel över maskinerna. Rätt använt är det en konkurrensfördel. Om inte, en stor utmaning i sig.

Att maskiner gör allt mer av det arbete som vi människor har gjort är ingen nyhet. Tvättmaskinen till exempel. Den frigjorde tid så att de, oftast kvinnor som lade en stor del av sin vakna tid på klädvård kunde börja läsa, skriva och utbilda sig, påbörja resan mot jämställdhet.

På kontoren har vi sett resan från gåspenna till kulspets, skrivmaskin, ordbehandlare och att vissa rudimentära processer som automatiserad fakturahantering har kommit en bit på väg. (Data-) maskiner kan också ”prata” med varandra, utbyta data och genomföra operationer som människan har programmerat dem att göra.

Den här första och ganska långa fasen av mekanisering har hittills inneburit att manuellt handarbete, arbete med handredskap och manuella maskiner har snabbats upp, rejält. Nu ökar farten och det handlar inte enbart om att maskiner gör våra jobb. De har mer smartness än någonsin.

Vår vardag är full av tidskonsumerande arbetsuppgifter. Utveckling av tjänster och produkter, företagstransaktioner, utredningar och rapportarbete, försäljning, marknadsföring. Det beror till stor del på de enorma datamängder vi byggt upp och som gränsar till det oöverskådliga.

Allt detta kan snabbas upp avsevärt med digitala hjälpmedel som redan finns precis framför ögonen på oss. Vi visar gärna. Precis som med tvättmaskinen kan digitala maskiner frigöra tid för oss i denna ocean av information till förmån för det vi säger oss vara bäst på; kreativitet, fantasi, associationsförmåga. Och som hittills har motiverat bra löner, avancerade titlar och arbete på bra adresser. Det räcker med litet vakenhet kring de möjligheter som finns. Den som inte är på alerten kan råka ut för att en maskin är det.

I  theguardian kan vi läsa om hur maskiner, eller sk BOTar skriver fabler. I SvD beskriver Pelle Snickars hur dessa BOTar har ätit sig långt in i det dagliga nyhets- och informationsflöde som vi tar del av på twitter, Wikipedia, olika kanaler.

BOT, svd

Eller som när kommersiella aktörer köper ”följare” för att boosta uppmärksamheten. En Mercedes-Benz kampanj fick 365 000 klick. Där det visade sig att 65% av dem kom från maskiner! I ett underbart klipp från Cornell Creative Machines Lab kan man se hur två ”chatbots” samtalar med varandra. Roligt, absurt och en spegling av var vi står idag.

Den här utvecklingen reser naturligtvis många frågor. En kan handla om vad och vem man kan lita på. För oss som arbetar med våra kunders digitala frågor och -IT varje dag kan vi se att affärslivet nu utmanas från många olika håll. Både på kostnadssidan och intäktssidan.

Under ett föredrag i Almedalen i somras var Fareed Zakaria, författare och CNN-profil väldigt tydlig om ”The Rise of the Rest”. I korthet, i vår del av världen kan vi inte göra det som kan göras av en kines eller en maskin. Vi måste vara bättre.

Utmana oss gärna med era utmaningar. Och ja, den här posten är skriven av en människa ;)